Åsa Virdi Kroiks böcker med sameanknytning:
http://samer.vingar.se

”Hellre mista sitt huvud än lämna sin trumma”

"Efter förfädernas sed"

”Hellre mista sitt huvud än lämna sin trumma”,
en bok om samisk religion och kulturkontakterna mellan samer och missionärer i Namdalen/Frostviken och dess betydelse för hela det samiska området. Nu är boken ute centralt och går att beställa i vilken bokhandel som helst i Sverige. Boken är på 88 sidor. Nu finns boken att köpa i handeln t ex:

Bokus, Akademibokhandeln samt ett antal bokhandlar runt om i Sverige och Norge
Åkerbloms universitetsbokhandel, Umeå
Gaaltije Bokia och Domus, Östersund
Ájtte, Jokkmokk
Jorms Lanthandel, Jorm
Fjällripan, Blåsjön
Ankarede Café, Ankarede
Karusellen, Strömsund
Turistbyrån och ICA , Gäddede
Ica, Röyrvik
Saemien Sijte, Snåsa Mfl

Mer om boken:

“Ett område som sträcker sig från norska kusten och in över de svenska fjällen på sydsamiskt område har kommit att bli avgörande för all forskning om samernas traditionella religion. Detta beroende på att de äldsta, skriftliga uppgifterna om samisk religion kom härifrånde. En del av det här viktiga området, Frostviken och Namdalen, presenteras närmare i den här boken. Dess historia präglas av osäkra nationalgränser och dramatik när kristendomen infördes. Boken tar sitt fokus på samernas liv och deras traditionella syn på landskapet och på ett redskap som var grunden för deras överlevnad – trumman. Vid 1700-talets början förbjöds trummorna. Man samlade in dem och de flesta brändes eller förstördes på annat sätt. Men några av dem gömde samerna undan på en plats där de kunde ligga ostörda. Tiderna förändrades och idag kommer trummor fram igen. Några av de trummor som bevarats från den här tiden finns på museer och i privata hem, andra har gömts i naturen. Sex trummor från området presenteras närmare och fem av dem har hittats i fjällen under 1900-talet. Trummorna har sin egen historia att berätta och ska förstås i ljuset av samernas tankar kring landskapet och historien. Denna populärvetenskapliga bok riktar sig till alla som har ett intresse av samer och samisk kultur i stort men också till de som har ett särskilt intresse av samisk, traditionell religion och natursyn, och av området Frostviken och Namdalen.”

Boken bygger på en uppsats som belönats med ett pris från Umeå universitet.
ISBN 978-91-633-1020-1

Recension på http://www.norrshaman.net/Landskap.htm

Reportage på Radio Jämtland http://www.sr.se/cgi-bin/jamtland/program/index.asp?programid=261 eller http://www.sr.se/cgi-bin/jamtland/program/index.asp?date=2007-11-15&ProgramID=50

18 min in i programmet Zenit 12.00-12.30 tors den 15/11.

Bokhandlare hittar den som artikelnr 9789163310201 i Bokrondellen (f-pris).

Boken går att beställa direkt från Boska för 125 + frakt. Rekommenderat pris i handeln är 180:-.
Boskas förlagsavdelning har ny adress: c/o Kroik, Vilmon 130, 83090 Gäddede, Sverige
e-post kroik@bredband.net

Hälsningar

Föreningen Boska och Åsa Virdi Kroik, författare

Åsa Virdi Kroiks bok om samisk religion
"Efter förfädernas sed"

Populärvetenskaplig artikelsamling om samisk religion ur olika perspektiv.

Boken kostar 200 kr och kan beställas på adress:
Boska c/o Åsa Virdi Kroik, Vilmon 130, 830 90 Gäddede.

Boken är limbunden, 98 sid, och mer om boken går att läsa i Louise Bäckmans förord som jag bifogar nedan.

Åsa Virdi Kroik

Stockholm i juni 2005-06-07

Av de fem artiklar som här presenteras är tre nyskrivna medan två har publicerats tidigare. I den nyskrivna artikeln ”Djuren - beskyddare, budbärare och vänner” ger Åsa Virdi Kroik i korta sammanfattningar en översikt över djur som har en övernaturlig framtoning hos folk i det cirkumpolära området. De samiska föreställningarna är utgångspunkten för översikten. Det kan konstateras att det är i folkloren som djurberättelserna är rikligt företrädda, medan de förekommer mera sparsamt i myterna. Till myten hör dock björnen, som ses som en gudomlig varelse och som själv sägs ha skapat de riter, vilka jägaren bör iaktta vid dess dödande, och vidare älgen, som jagas på himlavalvet och som raserar hela skapelsen om den dödas. Myten om dessa djur återfinns över hela det cirkumpolära området, om än i variationer. Åsa Virdi Kroiks andra artikel ”En rundvandring i det nya och gamla Frostviken” som omarbetats, är publicerad i boken ”Fordom då alla djur kunde tala... Samisk tro i förändring (redaktör Åsa Virdi Kroik). Stockholm 2001. I denna artikel beskrivs områden och platser som finns förankrade i traditionsberättelser och platser som är nutida skapelser.

Marit Myrvoll skriver i artikeln ”Drömvarsel” att drömmen är en del av en individs verklighetsförståelse och ska ses i ett kulturellt perspektiv. Drömmen, säger hon, hänger samman med livet i övrigt - generellt, kulturellt och individuellt - för en individ föds och socialiseras in i sin kultur och in i sitt samhälle. Det betyder att drömmarnas tolkning har olika referensramar, varför publicerade drömlexika kan vara vilseledande. Så till exempel är drömmen om en brudklädd kvinna ett varsel om död och sorg i samisk tradition, medan en brud i ett drömlexikon står som symbol för intellekt och känsla (manligt?/kvinnligt?). Drömmen har i samisk tradition haft stor betydelse, framför allt som varsel för något kommande på gott och ont. Drömmen har också setts som kommunikation mellan de levande och de avlidna, men också som en kommunikation mellan nära och kära på rumsligt avstånd. Marit Myrvoll ger intressanta exempel på drömmens symboler i enlighet med hennes inlärda tradition. Den direkta kommunikationen de levande och döda emellan belyses när ett barn föds och ska enkultureras, vilket delvis sker genom namnet. Vid det aktuella tillfället kan en avliden släkting (eller annan) visa sig i drömmen för en förälder eller för nåjden, vilket då kan betyda att den som visar sig vill bli uppkallad i barnet. Artikeln har ett intressant innehåll och Marit Myrvoll, som är forskare vid Samisk Center, Tromsö universitet, skriver engagerat och insiktsfullt.

På den sydvästra sluttningen av Atoklimpen, en del av Södra Storfjäll inom Vapstens sameby, Västerbottens län, finns en mytomspunnen grav och i berättelserna har den döde i graven fått namnet, Soejvengeelle, Skuggmannen. enligt samisk tradition kan en avliden visa sig som en skugga, därav namnet. Andreas Stångberg, arkeolog och aktiv medlem i sameföreningen ”Vadtejen Saemiej Sijte” engagerade sig tillsammans med övriga medlemmar för en återföring av Soejvengeelle till gravplatsen. Graven blev nämligen utgrävd under 1950-talet och skelettdelar, tillsammans med andra fynd i graven fördes till Stockholm och Historiska museet. I artikeln berättar Andreas Stångberg om turerna kring återförandet och den slutliga återbegravningen. Som den intresserade arkeolog och fornforskare Andreas Stångberg är ger han också upplysningar om andra fornlämningar inom området.

I artikeln ”Den heliga trumman” skriver Anna Westman, intendent vid Ájtte, svenskt fjäll och samemuseum i Jokkmokk, engagerat om den ceremonitrumma som knyts till samisk mystik. Artikeln ger fakta kring trumtyperna och deras proveniens, trummornas tillverkning och användning i ceremonierna. Artikeln har tidigare publicerats i ”Fordom då alla djur kunde tala...  samisk tro i förändring” (redaktör Åsa Virdi Kroik). Stockholm 2001.

Samtliga artiklar ger intressanta och nya synpunkter på ett ämne som i dagarna har aktualitet: den samiska kulturen i historia och nutid.

Till samesidan